Att bättra sig

Jag har börjat förstå mig på vincents små ryck nu.
Så jag låter honom gå lös, promenaden igenom.
Allt han vill göra är att göra det lukas gör.
Kissa på samma ställen, lukta på samma fläckar.
Visa sig duktig.

Nu lät jag honom gå lös, hela skogsrundan.
Och de där, knappt ett enda meltdown!
Förutom när lukas jävlades på parkeringen, men de kom över det snabbt.
Så det var skönt, för att jag ska kunna hålla i båda
på lunch/eftermiddagspromenaden så måste vincent vara lös.

Nu är vincent trött och tittar på mig med sina..
ja trötta ögon.

hej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0